Våra nätter

Psykologen (eller båda jag träffat sista tiden) har sagt hur viktigt det är för mig att jag får sova ordentligt. Att kanske jag behöver komma överens med min man om att han tar nätterna (när det behövs) fram tills barnet kommer så att jag får sova och orkar med vardagen.

Än så länge har vi inte pratat om detta och så här har senaste veckans nätter (och dagar) sett ut hos oss:

Söndag; vi upptäckte prickar på Lova och misstänkte vattkoppor. Samtidigt har jag haft halsont sen i fredags och hostan börjar komma. Hon får vara hemma veckan som kommer. Tur det är kortvecka så jag kan jobba lite tors-sön istället.

Måndag; Sov middag när Lova sov. Det halsonda håller i sig.

Tisdag; Sov dåligt i natt. Typ 3 timmar. Sabla hosta! Lova sover fortfarande hela natten. Sov 2 timmar på dagen medan Lova sov 3 timmar. Tack gode G att hon varit lättsövd dessa dagar. Hur had det annars gått? Prickarna blir inte värre och verkar inte klia, kanske det inte är vatt koppor ändå. Får nog kolla upp det i morgon. Tar hostmedicin innan jag lägger mig, strax före midnatt.

Onsdag: Vaknade 03. Gick upp 04, drack te och läste lite. La mig igen 04,30. Somnade kanske efter en halvtimme. Kl 05,40 hör jag Lova. Ilsket säger jag åt pappan att han minsann får gå upp. Jag har inte sovit! Somnar om efter ett tag och blir sen väckt 7,40 när det är dags för Pappan att gå till jobbet. Ringer VC och får en tidig tid. Inga vattkoppor, men väl virusutslag. Bra eller dåligt? Hur som helst förklarar det väl varför jag mår som jag gör. För jag blir bara sämre och sämre… Firar med att fika och äta bulle innan vi går hemåt. Sover även idag ett tag mitt på dagen.

Torsdag: Dålig sömn, i natt med. Nu orkar jag inte mer. Måste få sova. Tålamodet tryter och ögonen klipper. Jag som tyckt att jag sett rätt pigg ut ett tag.. Bortblåst. Ringar under ögonen och hängig! Lägger mig redan på förmiddagen medan Pappan och Lova leker. Hon bestämmer sig för att inte sova middag idag.

Vi har grillmiddag med grannar som slutar med att Lova ramlar från en bänk, utanför vårt synfält. Den 1,5 år äldre kompisen kommer och säger till. Hon hämtar sig rätt fort och jag passar på att gå upp och lägga henne. Hon har ju inte sovit på hela dagen och är trött. Efter vällingen tar det 2 minuter innan hon somnar och jag kan gå ut igen. 30 min senare vaknar hon och är otröstlig. Efter 40 min ber jag grannarna gå hem. Ingen idé längre. Vi känner inte igen henne. Börjar bli orolig att hon slog sig ordentligt när hon ramlade. 

Hon lugnar sig till slut när vi sätter på ett par Pippi-avsnitt. Erbjuder välling och vatten då hon ätit dåligt, men vill inte ha något. Efter en timme kräks hon, sittande brevid mig i soffan. Skriker och gråter tills hon till slut somnar i sängen, halvt avtorkad, men med ny pyjamas.

Efter ytterligare 40 min, precis när jag skulle slänga mig i säng för att hoppas få sova lite innan hon kanske skulle vakna igen vaknar hon och börjar om. Nu är jag ordentligt orolig. Hon gråter och klagar över att hon har ont. I ryggen, i huvudet (inte hennes vanliga ordval alls). Ringer Sjukvårdsrådgivningen och de tycker vi ska åka till sjukhuset med henne. Eftersom vi inte sett vad som hände när hon ramlade. På något sätt verkar hon uppfatta vad vi håller på med och nickar och säger ja när jag säger att vi ska åka till sjukhuset (hon har ju varit där förut en del, men det var ett bra tag sen nu…). Inte ens i bilen kommer hon till ro och somnar in, trött som hon är. Klockan har hunnit bli midnatt.

Vi får komma in på en gång och hon blir undersökt. Gillar inte blodtrycksapparaten och protesterar med besked. I övrigt går det bra och hon verkar inte ha ont någonstans. Vi får åka hem, om vi vill, men ska då väcka henne två gånger för att se att vi kan få kontakt med henne. Somnar till slut strax efter 02 i egen säng. Ställer kl på 04. Lyckas få liv i henne runt kvart i fem. Somnar om och ställer klockan på 7.

Fredag: Vaknar 6,30, samma procedur. Svårväckt, vill inte ha välling eller något annat. Bara sova. Hon och pappan somnar om medans jag går upp. Ska till läkaren kl 8. Obeskrivligt trött efter 4:e natten med bara ett par timmars sömn. Ställde vällingen vid sängen för att hon kanske skulle vilja ha den när hon sen vaknade. Pappan satt i soffan kl 09,30 när hon slutligen kom ut ur sovrummet med vällingen i handen. Slurp. Hon verkar må bra. Om än ordentligt trött. Tog det lugnt hela dagen. Inget sug att gå ut alls, från någon av oss. Bara vila och mysa!

Lördag; Blev väckt 01,30 av att liten Lova står vid sängkanten och lassar upp sina gossedjur och filt och själv ska upp och sova. Pratar oavbrutet om sin ”mocykel” som hon fick i går av Pappan. Den är självklart med i sängen. Somnar om efter välling. Lite piggare på dagen. Första dagen som jag inte sovit middag. Fikade med en granne i stället. Ändå obeskrivligt trött.

Söndag: Blev väck 03 av samma procedur som gårdagen. Skillnaden var att nu kom hon inte till ro. Inte heller jag, som aldrig kan somna om förrän hon lagt sig stilla och somnat in. Har hennes huvud på magen, halsen, benen. Hon kryper runt, pratar med pappan som sover djupt och inte rör en fena. Grrrr! Efter 1,5 timme ska hon ur sängen och tillbaka till sin säng. Öhhh. Jag vill ju sova. Vill ha välling och ropar högt på Pappa. (Yes, jag slapp säga till att det var hans tur nu. Det gjorde hon så bra själv). Ber honom fixa välling och komma med blöja, sen störtar jag surt i säng. Klart hon somnar om på en kvart då…

Lekt med mormor på förmiddagen och sov därmed inte middag. Sen med kompisar hela eftermiddagen. Mitt tålamod var som bortblåst på kvällen och jag rymde fältet runt sex när det var dags för bad och läggning. La mig, utan hostmedicin för första kvällen på xxx. Somnade ca 22,30. Galet trött efter en tuff vecka. I morgon blir det dagis för henne. Och lugn för mig

Måndag: Vaknade 06,42. Stilla undrande om det var något som var fel. Jag hade sovit hela natten!! Hela 8 timmar!!Fantastiskt.

Typiskt då att jag inte tog upp med Pappan tidigare att vi behöver dela på nätterna mer än vi gjort sista tiden. Bara för att han jobbar och jag inte (på samma sätt iaf) måste vi ändå dela. För annars mår jag dåligt. När han var pappaledig gick det så bra och han vaknade av sig själv. Nu måste jag vakna för att väcka honom för att sen få somna om. Han var med på noterna och fick självklart sova hela natten ändå.

Idag känner jag mig lite tom och lat och unnar mig att bara få vara med mig själv och inte ta tag i några måsten. Kanske jag ska gå och handla lite frukt och grönt bara. Men annars blir det lugnt fram till 15 när jag ska hämta på dagis. Eller så gör vi det tillsammans efter dagis istället. Sen ska jag jobba, lite, i kväll.

I morgon är det nya tag, då har jag fått ta igen mig en dag efter en lång och tuff vecka utan vettig sömn alls. Då är det dags att ta tag i jobb och verksamhet igen. Ser fram emot det!!